Mina lektioner...

Idag var det äntligen dags för mig att ha mina lektioner med mina elever. Jag använde mig av den stora gymnastiksalen och delade in eleverna i grupper. Därefter fick de gå till respektive station och testa på de olika övningarna. Tänkte visa lite bilder och tankar utifrån vad som hände. Station 1: Här gällde det att med bara ett finger trycka ner brädan. På andra änden av brädan fanns det en påse med ca 2-3 kg ris i ett örngott med massa silvertejp!!! Eleverna fick verkligen gnugga sina geniknölar här innan de kom på att flytta brädan och att brädan också väger. (Hävstångsprincipen, gungbrädan) Station 2: Här har en elev precis blivit överlycklig när han lyckats komma på hur han skall, genom att uttnyttja minsta möjliga muskelkraft, använda sig av rullstavarna som fanns utlagda vid denna station. Tillsammans förflyttade de sedan stavarna under den tunga lådan allt eftersom de kom fram. På detta sätt lyckades de rulla fram lådan. Detta gäng klarade av uppgiften att förflytta lådan från punkt A till B. Station 3: Här skulle eleverna försöka ( med så lite muskelkraft som möjligt) dra upp en tung låda från golvet upp till plinten. På stationen fanns brädor, rep o andra verktyg för att hjälpa eller stjälpa eleverna (!) i deras sätt att tänka. Det är mycket intressant att höra eleverna diskutera och samtala om hur de skall gå till väga.

Efter att eleverna var klara på sina stationer samlade jag ihop dem och tillsammans gick vi runt på de olika stationerna och visade olika sätt att förflytta lådan respektive få ner gungbrädan. De flesta elever hade flera olika tankar och idéer om hur de hade gått tillväga. Tyvärr så rann tiden ifrån oss, som vanligt och det var dags för mat (!)

TACK JOHANNA FÖR EN GIVANDE DAG OCH MED KAMERAN SÅKLART!

Ser nu fram emot att utvärdera och återkomma till eleverna med vår concept cartoon. Hoppas absolut att det är någonting de har lärt sig idag (?!).

Seminarium den 29 mars 2011 kring etik

Det första vi diskuterade var att det är mycket att tänka på när det gäller olika gruppsammansättningar i samband med diverse lektioner. Hur bör man gruppera barnen och varför väljer man dessa grupperingar? Därefter kom vi på att detta inte har med naturvetenskap att göra. En av oss hade upplevt ett etiskt dilemma på sin vfu-plats. Barnen hade på gården hittat en död humla, vissa ville döda den medan andra ville rädda den. Hur bör man agera i en sådan situation, vad är rätt och vad är fel? Är det etiskt rätt att leka med djur? Om man t.ex. samlar ett flertal maskar i en kopp eller att kanske ha ett snigelrace? Bör man få ta med djur in till klassrummet överhuvudtaget? Hur bör en pedagog bemöta en elev som inte går med på att ta in djur till klassrummet? Ska man tvinga eleven att medverka eller bör man ge eleven andra arbetsuppgifter? Hur moraliskt rätt är det att bryta grenar? Hur bör man egentligen behandla naturen och hur kan man förklara för barnen när det är dags att klippa sina äppelträd? Alla val vi gör i undervisningen är etiska. Vi diskuterade även att olika val av undervisningsmoment kan bli en genusfråga.

TEKNIK

Lektionen vi skall hålla tilsammans med våra elever kommer att innehålla en massa tekniska problem som eleverna skall få möjlighet att lösa. Men, vad är egentligen TEKNIK? Om man får tro Ginner (2007) handlar teknik mycket om användandet av maskiner, verktyg och olika sorters redskap. Teknik för oss människor innefattar inte bara datorer, kugghjul och smörjolja utan människans metoder att behärska naturen och den fysiska miljön.

Om man jämför Naturvetenskapen med tekniken så handlar naturvetenskapen mest om VARFÖR det är på ett visst sätt, den vill förklara och skapa någon form av teori för varför det blev som det blev. Tekniken arbetar sig framåt genom att ta reda på HUR någonting fungerar. Genom praktiska problem som är till för att lösas.

Ginner skriver vidare om att han anser att Tekniken INTE är en del av naturvetenskapen. Teknik och naturvetenskap är två skilda domäner, men att de överlappar varandra. Det är viktigt att komma ihåg att vissa tekniska lösningar vi har runt omkring oss idag har utvecklats utan att den har gått genom naturvetenskaplig forskning.

Teknik i skolan. Kommer ni ihåg vad ni gjorde i teknikämnet i skolan? Jag minns att jag gjorde en bessman (brevvåg) som en klasskompis hjälpte mig att göra (han var kille också såklart). Jag tyckte aldrig om ämnet teknik. Jag fick aldrig utforska, uppleva, expirimentera, ställa hypoteser eller ens komma till tals. Min lärare hade gjort en färdig bessman och det var ju så vi skulle göra. Tänk om min lärare en endaste gång hade frågat oss vad vi ville göra för någon "uppfinning" eller om han bara hade formulerat lite frågeställningar som hade gjort mig nyfiken och vetgirig och intresserad av ämnet. Tänk om jag hade fått konstruera min egen kunskap! Teknik är ett ämne som innefattar så himla mycket, enligt den nya kursplanen i teknik skall den i princip beröra alla årskurser. Vad lägger ni i begreppet teknik? Vad tycker ni är viktigt att vi i skolan, tillsammans med våra elever, utforskar inom detta område? Kursplanen ringar in fem olika perspektiv att se på tekniken:

*Utvecklingsperspektiv

*människa-teknik-natur,

*teknikens uppgifter

*komponent-systemperspektiv

*konstruktion och verkningssätt

Flickor och teknik. Ginner nämner ett projekt i sin bok (Nu-projektet) där det har visat sig att flickor har en mycket sämre naturvetenskaplig begreppsförståelse än pojkar har. Det finns flera olika slutsatser och idéer om varför det kan vara så här. Kan grundskolan ha misslyckats att ge flickorna den teknikkompetens som behövs eller har pojkarna skaffat denna kunskap utanför skolan? Vad tror ni>? Och hur skall vi lösa detta , så att flera flickor blir mer intresserade av teknik ämnet? Om jag ser tillbaka till min egen skolgång så anser jag nog att skolan misslyckades med att anpassa undervisningen så att den skulle passa mig. Inte genom några färdiga mallar eller färdiga teorier lär jag mig bäst i alla fall. Jag saknade även kvinnliga förebilder inom ämnet teknik. Min lärare jobbade ju ingenting för att försöka bryta det här traditionella könsmönstret. Pojkarna fick uppmärksamhet och vi flickor hördes ju knappt eller fick komma till tals.

Förresten; Vet Ni vem som är årets kvinnliga uppfinnare 2011? Och vad hon har uppfunnit? Hur mycket uppmärksamhet har det varit om det ute i våra skolor??? Varför inte lyfta upp och synliggöra detta ännu mera. Att flickor också är bra på teknik!

Lektionsplanering

Skriver här ner den lektionsplanering som vi tillsammans har utarbetat.

Enligt Lgr 11 syftar teknikämnet till att eleverna utvecklar sitt tekniska kun­nande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Med vår lektion bidrar vi med en liten del av detta uppnåendemål. Vår lektion kommer ge eleverna möjlighet att lösa problem och omsätta sina idéer i handling.

Lärandetillfälle

Vi kommer göra tre olika stationer där eleverna får möjlighet att testa på hur man kan förstärka sin egen kraft med hjälp av olika tekniker. Det man vinner i kraft förlorar man i väg.

Innan dagens lektioner börjar ska vi ställa i ordning klassrum/gymnastiksal för respektive station. Innan eleverna får möjlighet att prova på de olika stationerna kommer jag som pedagog gå igenom varje station med eleverna. På denna genomgång kommer vi berätta vad syftet är med varje station ex att det tunga föremålet ska upp från golvet till bänken. Detta ska göras så smidigt och lätt som möjligt. Vi kommer däremot inte gå in på hur de ska lösa uppgiften utan detta ska eleverna komma på själva. Därefter delar vi in klassen i tre olika grupper och de får gå till varsin station. Vi tänker oss att eleverna får cirka 15 minuter på varje station. (det lättaste sättet att förflytta föremålen).

Station 1

Här får eleverna möjlighet att testa på hävstångsprincipen (gungbrädan). Med hjälp av en bock och en bräda där det finns en tyngd på ena sidan ska eleverna försöka lyfta tyngden med endast ett finger.

Station 2

Här ska eleverna på ett kreativt sätt förflytta en tung sak från golvet till en bänk. Det kommer här ligga olika saker som eleverna får använda sig av för att testa att få upp den tunga saken från golvet. Det vi vet kommer ligga där är rep och plankor. Tanken är att eleverna ska med hjälp av repet dra upp saken från golvet via plankorna till bänken.

Station 3

Här ska eleverna förflytta ett tungt föremål från punkt A till punkt B. Tanken är att eleverna ska använda sig av rullstavar som ska läggas under det tunga föremålet och sedan rulla den samma på dessa stavar. Här kommer eleverna få tillgång till olika material där de får testa vad som fungerar bäst.

Målen vi utgår från står skrivna i Lgr 11och är följande:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.

Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Friktion

Har ni tänkt på varför det är så jobbigt att dra vissa föremål på olika underlag? Vissa saker går att dra ganska lätt, och andra väldigt trögt. Friktion tror vi kommer vara ett av de områden som vi tillsammans med eleverna kommer stöta på när de till exempel ska dra en låda med så lite ansträngning som möjligt, i en av våra stationer.

Friktion är en bromsande kraft; friktionskraft. Kortfattat kan man säga att ju större friktionskraften är, desto trögare är det att förflytta föremålet, och vice versa. Anledningen till att det går trögt är att det alltid finns ojämnheter i objekten/underlagen, till och med i till exempel isen. Man skulle till exempel kunna jämföra asfalt och is. Asfalten har massor av ojämnheter där objekten som ska dras där på kan "kroka i" med sina egna ojämnheter. Jämför detta med isen, som har betydligt mindre ojämnheter. Därpå glider man mycket lättare!

Det finns för övrigt två sorters friktion; rullfriktion och glidfriktion. Jag får revidera mina egna kunskaper här, eftersom vi diskuterade just detta med att lägga runda träpinnar mellan golvet och lådan (som tanken är att eleverna ska göra på en station). Jag tänkte att det inte var friktion, åtminstone inte på samma sätt som när man drar lådan rakt på golvet. Men det går alltså under begreppet rullfriktion (eller rullmotstånd).

Fråga: Hur kommer det sig att man sätter på vinterdäck på vintern, och hur "fungerar" de?

Concept Cartoon

Här är den! Vår Concept Cartoon baserat på våra intervjuer. Den pratbubblan som är tom är det tänk att eleverna själva ska fylla i när de diskuterar, antingen innan eller efter lektionen. Detta är en av styrkorna med Concept Cartoon, att kunna utvärdera med den som underlag. Vilka nya kunskaper har eleverna tagit till sig till exempel? Kanske kan de utveckla någon av pratbubblorna med nya begrepp etc...

Seminarium den 10 mars 2011

Vårt fenomen är som sagt tyngd och kraft. Syftet är att barnen skall märka att det med hjälp av olika tekniker går att förstärka muskelkraften. Vår huvudfokus ligger på att/hur man kan förstärka muskelkraften med hjälp av olika tekniker, inte varför det yttrar sig på ett visst sätt.

Mall

Vad använder barnen för språk när de pratar med varandra, och vilka begrepp används? Förstår barnen vad det är de gör? Detta observeras genom att vi går runt och iakttar problemlösningen och samtalen. Vi funderar på att använda oss av filmkamera, detta för att få med alla observationer och för att sedan använda som analysverktyg.

Alla basgruppsmedlemmar närvara vid seminariet.

Hävstångsprincipen

Vår kommande lektion kommer till stor del att bestå av olika stationer där barnen får prova på olika tekniker som på olika sätt förstärker deras styrka. En av stationerna kommer att innehålla en gungbräda där barnen får undersöka den s.k. hävstångsprincipen. Eleverna blir tilldelade en bock, en bräda och en tyngd. Deras uppgift kommer att bestå av att de med hjälp av ett finger lyfta den tyngd som är placerad på andra sidan brädan.

För att någonting ska röra sig behövs en kraft. Wickman & Persson (2009) berättar om Galilei. Galilei var en vetenskapsman som verkade i början av 1600-talet. Han fann att det behövdes en kraft bara för att ändra en föremåls rörelse, antingen för att öka eller minska dess hastighet eller för att ändra föremålets rörelseriktning. Galilei utförde ett enkelt tankeexperiment för att bevisa detta. Om vi tänker oss att vi har en kula som rullar i en ränna. Om vi lutar rännan så att kulan rullar nedåt, kommer kulan att rulla allt snabbare. Tyngdkraften ökar då dess hastighet. Om vi därefter ändrar rännan så att kulan istället rullar uppåt, kommer kulan att rulla allt långsammare. Galilei ansåg därför att om vi håller rännan helt plant, kommer kulan att fortsätta rulla med samma hastighet i all oändlighet. Han var dock medveten om att att en kula som rullar på ett plant underlag i verkligheten kommer att stanna till slut, men han kunde då argumentera för att det faktiskt berodde på att en kraft (friktionskraften) bromsade rörelsen. Dessa resultat kom att tas vidare av den tidiga fysiken och resulterade i Isaac Newtons matematiska lagar.

Elfström m.fl. (2010) skriver att Isaac Newton formulerade sin första lag på 1600-talet. Lagen säger att en sak som rör sig fortsätter med samma fart och riktning så länge inte någon annan kraft påverkar saken. Författarna tar upp ett exempel: "Två barn, Viktor och Klara väger lika mycket, 20 kilo vardera. De sitter och gungar på en gungbräda över en bock. Om båda två befinner sig lika långt från brädans anläggningsyta mot bocken uppstår jämvikt. Om Viktor flyttar sig längre bort från bocken kommer han att hissa upp Klara. Viktor och Klara har samma tyngdkraft eftersom de väger lika mycket. Låt oss säga att avståndet in till bocken från respektive barn är 2 meter. Klaras vikt 20 kilo gånger 2 meter, är samma som för Viktor. Barnen har samma kraftmoment". Detta kallar man för hävstångslagen. Om Klara skulle förflytta sig en halvmeter ut på brädan så skulle hon väga upp Viktor. Klara skulle då ha ett större kraftmoment, dvs. 20 kilo gånger 2,5 meter.

Elfström m.fl. påpekar att barn även använder sig av hävstångslagen när de gräver i sandlådan. För att få bättre kraft använder de sig av spadar med längre skaft, precis som när vuxna använder spadar eller järnspett. Spadar med längre skaft ger ett större kraftmoment, vilket gör att barnen får lättare att gräva, bända och lyfta upp saker. Som pedagog är det bra att barnen har tillgång till spadar med längre skaft då de på egen hand kan undersöka och upptäcka hävstångslagen. Om man som lärare känner till lagen kan denne ställa frågor som gör att barnen utvecklar sitt undersökande.

Handledning 3 - Biologi

Vad är muskelkraft?
Människan använder sig av flera olika muskelsorter. Musklerna kan bli kortare, men inte längre. Muskelkraft handlar alltså om hur en muskel kan utveckla maximal kraft vid sammandragning av muskelfibrerna (muskelcellerna). Muskelfibrerna är det som drar ihop muskeln. Beroende på hur många muskelfibrer man har och vilken typ de är utav, har vi alla olika muskelkraft. Det finns två olika proteiner i en muskelcell - de kallas aktin och myosin. Vid intresse går det att läsa mycket mer om detta på Wikipedia, sökord ; muskelvävnad.

Hur förbränns energin i musklerna?
Genom blodet lagras och transporteras nukleotider. Dessa nukleotider spelar en viktig roll för energi transport och energilagring av cellen, exempelvis i form av ATP. ATP är en nukleotid (består av en kvävebas, en sockermolekyl, en eller flera fosfatgrupper). Muskelcellerna behöver alltså energi i form av socker, vilket sköts genom citronsyracykeln. Denna cykel är en serie biokemiska reaktioner i levande celler.

Har ni tänkt på hur mycket muskler det finns i en liten daggmask???